Lönestatistik för arkitekter 2024: Allt du behöver veta

Genomsnittlig arkitektlön i Sverige

När vi analyserar lönestatistiken för arkitekter i Sverige framträder en tydlig bild av en bransch där den genomsnittliga månadslönen legat kring 46 200 kr under 2023, med en aktuell tendens mot en fortsatt stigning – nyliga siffror visar att lönen i vissa fall ökat till ca 47 500 kr per månad under 2024. Dessa siffror reflekterar rådande branschvillkor och påverkas av faktorer som erfarenhet, arbetsgivarens sektor samt regionala skillnader.

För nya arkitekter ligger ingångslönerna generellt lägre, medan erfarna yrkesutövare, särskilt i ledande befattningar, tenderar att placera sig i den övre delen av löneskalan. Det är också värt att notera att viss skillnad föreligger mellan offentlig och privat sektor, vilket bidrar till variationer i de genomsnittliga lönenivåerna över landet.

För ytterligare detaljer om hur dessa lönenivåer utvecklas och jämförs kan du ta del av den senaste lönestatistik för arkitekter. Om du är intresserad av att läsa mer om hur marknadstrender påverkar löneutvecklingen i andra sektorer, kan du även kolla in vår artikel om aktuell marknadstillväxt.

Arkitektlön: Privat vs offentlig sektor

En tydlig skillnad märks i lönestatistiken för arkitekter beroende på om man arbetar i offentlig eller privat sektor. I den offentliga sektorn ligger medianlönen för arkitekter på runt 47 800 kr/månad under 2023 – siffror som har utvecklats uppåt med en fortsatt trend i 2024, då lönen i vissa fall når upp till ca 49 200 kr/månad. Denna stabilitet beror främst på att offentliga arbetsgivare, såsom kommuner och regioner, oftast har en mer förutsägbar budget och regelbundna löneförhandlingar.

I kontrast innebär privatanställda arkitekter lägre medianlöner, med siffror som rapporteras kring 45 400 kr/månad (2023) och stiger något till ca 46 450 kr/månad under 2024. Denna sektor präglas av större variationer där lönestrukturen kan skilja sig avsevärt mellan olika företag. Flera privata kontor är dessutom mer benägna att inte genomföra årliga löneökningar i samma takt, vilket bidrar till att gapet mellan de två sektorerna breddas.

En förklaring till den här skillnaden är att offentliga arbetsgivare ofta följer nationella riktlinjer och kollektivavtal som garanterar en mer homogen löneutveckling. Privata företag har istället större frihet att variera löneökningarna, vilket i en osäker ekonomisk miljö kan leda till både generösa löneförhöjningar hos vissa företag och stagnation hos andra. Vill du fördjupa dig i detaljerade siffror om lönespridningen inom branschen kan du läsa mer om branschens lönesiffror.

Intressanta paralleller kan även dras till andra delar av bygg- och fastighetssektorn. Exempelvis påverkar nyhetshändelser inom aktiemarknaden för bostadsutvecklare även byggbranschens finansiering och investeringsklimat. Läs gärna vår artikel om Bonava för att få en inblick i hur samarbeten och partnerskap formar marknadstrender överlag.

Arkitektlön baserat på erfarenhet

Erfarenhet spelar en avgörande roll för hur lönen utvecklas inom arkitektbranschen. Under de första åren, exempelvis 0–3 år efter examen, ligger ingångslönen ofta runt 35 000–40 000 kr/månad. När arkitekten får fler års praktisk erfarenhet ökar lönen stadigt – medelvärden för de med 10 eller fler års branscherfarenhet kan nå upp mot 50 000–60 000 kr/månad, beroende på ansvarsområde och arbetsgivarens sektor.

Med ökad erfarenhet följer både större ansvar och möjligheten att leda projekt, vilket inte bara speglas i en högre grundlön utan även i bonusar och förmåner. Denna löneutveckling underbygger hur viktiga kompetens och kontinuerlig yrkesmässig utveckling är för att lyckas inom branschen. Ta del av den senaste arbetsmarknadsanalysen för arkitekterRegional lönestatistik för arkitekter

Regionala skillnader utgör en betydande del av bilden när vi analyserar arkitekters löner. I storstadsregioner som Stockholm och Göteborg påverkar den högre levnadskostnaden och en stark efterfrågan på expertis lönenivåerna positivt. Exempelvis visar statistiken att arkitekter i huvudstäderna ofta tjänar över genomsnittet, medan lönerna i mer perifera regioner tenderar att ligga lägre.

I södra Sverige, där marknadsklimatet för bygg- och fastighetsutveckling ofta är dynamiskt, rapporteras ibland högre lönenivåer jämfört med norra och östra regionerna. Den regionala lönespridningen är en viktig faktor för både rekryterande företag och yrkesutövare, då den påverkas av lokala ekonomiska förutsättningar, närhet till större projekt samt variationer i efterfrågan på specialiserad kompetens.

För en mer detaljerad genomgång av hur lönerna varierar mellan regionerna och vilka faktorer som driver dessa skillnader, kan du ta del av den senaste regionala lönestatistiken för arkitekter. Dessutom kan du läsa våra övriga analyser om marknadsutvecklingen inom finans- och tekniksektorerna för att förstå hur lokala ekonomiska trender påverkar affärsklimatet.

Framtidsutsikter för arkitektlöner

Med tanke på nuvarande ekonomiska utmaningar och den långsiktiga utvecklingen inom bygg- och fastighetssektorn ser framtidsutsikterna för arkitektlöner både möjligheter och pressade realiteter. Trots att de nominella lönerna fortsätter att visa en blygsam ökning, förväntas fortsatt inflation och ekonomisk osäkerhet hålla reallöneökningarna i schack. Offentliga aktörer med stabila budgetar och kollektivavtal tenderar att erbjuda en mer förutsägbar lönemiljö, medan den privata sektorn kan komma att uppleva större variationer i takt med marknadsfluktuationer.

Digitaliseringen och utvecklingen mot hållbarhet omformar branschens landskap. Investeringar i smarta byggteknologier samt miljövänliga och energieffektiva lösningar skapar nya möjligheter för arkitekter med specialkompetenser. Denna utveckling bidrar inte bara till att värdesätta teknisk expertis utan kan även leda till att yrkesutövare i framkant ges möjlighet att begära högre ersättning. För den som vill läsa om de senaste byggtrenderna och hur de påverkar branschen, finns senaste byggtrenderna att ta del av.

Även om framtiden bär med sig stora möjligheter, är det viktigt att vara medveten om att politiska beslut och ekonomiska justeringar – exempelvis anpassningar i löneavtal som svar på inflationsutmaningar – kan påverka lönestrukturen ytterligare. Den fortsatta omställningen inom branschen understryker vikten av att följa med i utvecklingen. Vill du fördjupa dig i hur dessa dynamiker speglas i andra marknadssektorer, se då vår analys om fastighetstrender för ytterligare insikter.